Saneringen av oljekatastrofen

När oljekatastrofen inträffade försökte BP att stoppa läckan ca. 10000 gånger men misslyckades, och på grund av att BP var upptagna föll det på U.S.A:s regering att inleda saneringsarbetet med hjälp av frivilliga. Sanerings arbetet är en lång och tidskrävande operation. Man måste med hjälp av olika sorters medel begränsa spridningen av oljan t.ex. finns det mikroorganismer som äter olja men ett av problemen med att släppa ut mikroorganismer är att dom kan rubba balansen i havets känsliga ekosystem. Man brukar spärra av oljefält med slangar med hål i som fungerar som en stor dammsugare. Oljan som har hamnat i havet förs med vågorna till kusten där man blir tvungen att skrubba bort oljan från stenar och suga upp den. Sedan måste djur t.ex. pelikaner tvättas rena från olja. BP har nu tagit på sig ansvaret för saneringen. Metoderna man använder för att sanera vid oljeutsläpp är ganska gamla dom har inte utvecklats mycket på ca. 20 år.

Oljekatastrofen i Mexikanskagulfen

Oljekatastrofen i den Mexikanskagulfen är den värsta olje katastrofen någonsin. Det som hände var att riggen började brinna och exploderade och sjönk vilket resulterade i ett enormt olje utsläpp.
Det är jätte dåligt för miljön eftersom massa djur dör dom fastnar i oljan och när dom försöker tvätta sig får dom i sig oljan och olja är ju inte det nyttigaste man kan äta. Oljekatastrofen  påverkar människorna genom att oljan börjar ta slut och en sådan här katastrof resulterar i ett höjt oljepris.

Vattnetskretslopp

Vattnet avdunstar från havet eller en sjö och kondenserar och blir till moln. När molnen sedan blir fulla av vatten släpps vattnet ner som nederbörd och när vattnet tränger ner i jorden kommer det till grundvattnet som sedan rinner ner i sjöar och havet varifrån vattnet dunstar och kondenserar och på nytt tillslut hamnar i en sjö i havet.

Rening av avloppsvatten

2: De fördelar som finns med att rena avloppsvattnet är att man förebygger föroreningar, miljöförstöring och övergödning m.m. om man inte skulle rena vattnet skulle det vara ganska äckligt att bada i Östersjön och så skulle det också kanske lukta ganska illa.

3: Slammet som bildas i renings processen bildas under försedimentering, och eftersedimentering där man låter allt slam sjunka till botten. Efter några timmar skrapas slammet ner i en sorts ränna där slammet sedan rinner ner i  en rötkammare  där slammet värms upp till 37grader celsius för att metangas ska frigöras. Metangasen kan sedan användas till att driva bussar m.m. Restslammet åker ner i en slamsilo  och efter några timmar skickas slammet vidare till en kammare där allt onödigt vatten tas bort från slammet. Slammet används till jordtillverkning och som gödsel.

4: Vissa organismer i havet t.ex. cyanobakterier (blå-gröna alger) är kvävefixerade vilket innebär att dom får näring av kväve men dom behöver också gödningsämnet fosfor för att växa. Problemet är bara om algerna får för mycket kväve och fosfor så att algerna börjar täcka  ytan då kan det vara svårt för naturen att syresätta vattnet då kan så kallade syrefria bottnar skapas där kan inga fiskar eller andra syreberoende organismer leva.

Käppala

När jag och min klass var på Käppala reningsverk så fick vi lära oss hur vattenreningen fungerar. Jag tycker att det var ett ganska intressant men kanske ändå lite långtråkigt.